DEBATT
”Prioritera stötupptagande fronter för tunga fordon – det skulle rädda liv”
Med stötupptagande inbyggd front minskar krockkraften med 40 procent, enligt Villaägarnas undersökning.
Fredrik Persson/TT
DEBATT. Tunga fordon med hårda fronter gör det i onödan mycket farligare för oss andra i trafiken. Med stötupptagande fronter skulle uppskattningsvis 20 personer om året överleva och 1 000 personer ha blivit mindre skadade i trafikolyckor i Sverige, skriver Ulf Stenberg, chefsjurist Villaägarnas Riksförbund.
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.
De flesta förstår att vid en krock med lastbil är skaderisken
extremt hög för den som åker personbil, då lastbilen kan väga 40 gånger så
mycket som personbilen. Men risken är onödigt hög.
Säkerheten för personbilar har utvecklats mycket de senaste 50
åren, där stötupptagande fronter, airbagar, bältessträckare med mera bidrar
till att de åkande klarar krockar bättre. När det gäller tunga fordon som
lastbilar och bussar, har de dessvärre precis som tidigare hårda fronter som
inte dämpar krockkrafterna. Det gör att deras hårda fronter och höga vikt blir förödande
för andra fordon vid krockar.
År 2022 dog totalt 81 personer och 3 479 personer skadades i
trafikolyckor i Sverige där lastbilar och bussar var inblandade. I EU dödas
ungefär 3 300 personer om året i krockar med lastbilar och i USA dödas 5 800
personer och skadas runt 155 000 personer om året i trafikolyckor med
lastbilar. Allt är dock inte
frontalkollisioner.
Villaägarnas Riksförbund anlitade ESI Group för att ta reda på vilken
effekt stötupptagande fronter har på tunga fordon. ESI är ett stort internationellt
företag med 40 års erfarenhet av virtuella krocktest. Vid krocktesten läggs bilarnas
konstruktion in i en dator och sedan krocktestar man i datorn. Precis som inom
bilindustrin.
Med den stötupptagande fronten förblev passagerarutrymmet mer intakt och minskade krockkrafterna med 40 procent för de åkande i personbilen jämfört med den hårda aggressiva fronten.
Krocktesten gjordes i 50
kilometer per timme mellan en personbil på 1,4 ton och en lastbil på 40 ton,
där halva personbilens front överlappas av lastbilens front. I det ena fallet
är lastbilens front hård och aggressiv medan fronten i det andra fallet är
stötupptagande.
Med den stötupptagande
fronten förblev passagerarutrymmet mer intakt och minskade krockkrafterna med 40
procent för de åkande i personbilen jämfört med den hårda aggressiva fronten. Tack vare den mjukare krocken minskade belastningen på de åkande
i personbilen och ökade deras chanser att överleva och att få mindre skador.
Högre krocksäkerhet kräver
att krockkrafterna sprids ut under en längre tid och på en större yta. Ofta genom
att knyckla ihop någonting. Oavsett vems felet till olyckan är, skulle
konsekvenserna bli mindre om tunga fordon i stället för hårda aggressiva
fronter hade stötupptagande fronter som kunde hjälpa till att dämpa
krockkrafterna.
I Villaägarnas och ESI:s
test har den stötupptagande fronten byggts in i lastbilen och dess stötfångare. I många länder är lastbilars längd
reglerad. En stor fördel med den integrerade stötupptagande fronten, är att lastutrymmet
inte behöver förkortas för att få plats med den stötupptagande fronten inom
tillåten längd. Den minskar därför inte lastförmågan och kräver ingen ny
lagstiftning för att kunna användas.
Personbilar säljs med ett
stort antal säkerhetssystem, vilket är något du som konsument får betala för.
Men högre säkerhet vid krock i form av stötupptagande fronter på tunga fordon,
kan du som kör personbil inte köpa dig till.
Om stötupptagande fronter på tunga fordon prioriterades
av fordonstillverkarna, hade många liv kunnat räddas och färre behövt bli
allvarligt skadade. Men det krävs nog att myndigheter och politiker – såväl i
Sverige som EU - sätter press på fordonstillverkarna för att det ska hända.
Ulf Stenberg, chefsjurist Villaägarnas Riksförbund
DELTA I DEBATTEN
Vill du skriva en debattartikel eller en replik?
Kontakta Ny Tekniks debattsida på [email protected]
Tänk på detta:
• Texten ska vara unik för Ny Teknik.
• Texten ska vara max 4 000 tecken inklusive mellanslag.
• Undvik förkortningar och utropstecken.
• Peka ut och beskriv ett problem eller en lösning, samt hur du eller ni vill lösa problemet eller ta vara på möjligheten.
• Var tydlig med vem du eller ni debatterar med och varför.
• Bifoga gärna porträttbild och ange fotobyline.