Almsjukan har brett ut sig i Sverige.FREDRIK PERSSON / TT
”Växtförädling ska rädda almen och asken – genteknik övervägs”
DEBATT. Regeringen ger uppdrag att utveckla träd motståndskraftiga mot sjukdomar som hotar arterna. I arbetet kan även genetisk modifiering komma att användas. Det vore troligen första gången i Europa, skriver Staffan Eklöf, SD.
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.
Almens existens hotas av almsjukan, en svamp som har kommit hit genom oförsiktig handel och slagit ut de flesta almarna. Du har säkert sett ”trädskeletten” runt om i Sverige.
Till Gotland kom sjukdomen dock sent och bekämpning sattes i verket snabbt, där man sågar ner alla sjuka träd. Det gör att Gotland har Europas troligen största population av almar, i intakta ekosystem och kulturlandskap.
Naturvårdsverket var vid ett tillfälle berett att ge upp bekämpningen för att det var utsiktslöst, den fördröjde endast det oundvikliga, resurserna kunde användas för andra miljöproblem.
Vi Sverigedemokrater hade dock bestämt oss för att almen, som har varit vår följeslagare i tusentals år och de ekosystem som den bär upp, inte skulle få dö ut. Vi såg att lösningen var att göra träden motståndskraftiga mot sjukdomen.
Efter flera turer beslutades nyligen om ett regeringsuppdrag till Formas och ett till Skogsstyrelsen. Uppdragen baseras på en utredning, under min ledning, och innebär att ett arbete på flera fronter påbörjas för att rädda almen och förbättra situationen för asken, som hotas av askskottsjukan. Alla åtgärderna i utredningens betänkande möjliggörs därmed.
För många kanske det är en främmande tanke, men i en eventuell situation där alternativscenariet är att almen och dess följearter dör ut, framstår ändå de eventuella riskerna med ett par modifierade resistensgener som mycket begränsade.
Skogforsk ska göra själva resistensförädlingsarbetet, för att utveckla motståndskraftiga träd. Detta arbete understöds av forskning i aktiv dialog med förädlingsarbetet om bland annat almsjuka och askskottsjuka samt utveckling av molekylära verktyg för resistensförädlingen.
Annons
Resistenta almar kommer sålunda att tas fram som kan planteras ut där alm vanligen har vuxit. Under tiden kommer bekämpningen av almsjukan på Gotland att fortsätta tills resistenta almar finns.
Mig veterligen är det första gången i Sverige som politiken använder växtförädling för naturvård.
Utredningen som ligger till grund för uppdraget föreslår att använda genetisk modifiering om den konventionella förädlingen mot förmodan inte skulle nå fram. Sådant arbete kan alltså komma att göras, naturligtvis efter riskbedömning och prövning av myndigheterna. Det vore sannolikt första gången i Europas historia som genetisk modifiering används i naturvårdssyfte.
För många kanske det är en främmande tanke, men i en eventuell situation där alternativscenariet är att almen och dess följearter dör ut, framstår ändå de eventuella riskerna med ett par modifierade resistensgener som mycket begränsade. EU-regelverket som reglerar genetiskt modifierade växter är under omarbetning. Revideringen bör underlätta för att använda teknikerna i naturvårdssyfte.
SD vill också se ett bredare uppdrag för växtförädling i miljöns tjänst. Det finns även i SD:s budgetinspel för 2026. Genom konventionell växtförädling och moderna förädlingsmetoder erhålls potentiella lösningar på flera miljöproblem.
Staffan Eklöf, (SD) fil. dr. i cell- och molekylärbiologi och riksdagsledamot.Sverigedemokraterna
Ett exempel är just att göra hotade växter resistenta mot nya främmande skadegörare. Ett annat att ta fram skräddarsydda samodlade grödor som utjämnar växtnäringstillgången och därmed minskar utlakningen av näringsämnen i vattendrag och ökar växtnäringsutnyttjandet. Men att påbörja denna nya verksamhet, där samhället kliver in som beställare av förädlingsmål, kommer att leda till helt nya idéer som vi inte kan förutsäga i dag.
Det handlar om ett paradigmskifte, inte bara genom att använda hela verktygslådan, utan också sättet att närma sig miljöproblemen.
Miljöpolitik handlar i dag ofta om stora penseldrag, där både kausalitet, sannolikhet att olika arter påverkas och effekten av åtgärder ibland är svåra att beräkna.
Effektivitet, det vill säga mest miljönytta per krona utan att andra värden såsom ekonomi och landsbygdens förutsättningar drabbas, främjas genom att identifiera och förstå specifika problem och sedan finna lösningar så nära problemet som möjligt. Det är ett viktigt komplement till de bredare lösningarna, vilka också behövs. När räddades ett femtiotal arter genom en riktad åtgärd om 10-26 miljoner per år senast?
Staffan Eklöf, (SD) fil. dr. i cell- och molekylärbiologi och riksdagsledamot
